Att förstå standarder för varselkläder

Varför behöver jag varselkläder?

Varselkläder är ett obligatoriskt krav för alla branscher där arbete sker nära trafik, kranar och andra motorfordon. Det är också viktigt för alla dåliga ljusförhållanden (till exempel arbete som utförs på natten, eller i en mörkare miljö som ett lager). Den huvudsakliga funktionen för varselkläder är att minska risken för olyckor i dessa potentiellt farliga miljöer genom att få bäraren att synas tydligt mot bakgrunden. Bäraren ska vara tydligt synlig från alla vinklar och utformningen av reflexdetaljer och fluorescerande material ska säkerställa detta.

Vilka är de nuvarande bestämmelserna?

EN ISO 20471:2013 är den internationella standarden för säkerhetskrav och testmetoder när det gäller varselkläder, och är tillämplig på alla högrisksituationer. Den används specifikt för att bedöma ”varselkläder som kan visuellt signalera användarens närvaro” och bedömer lämpligheten och hållbarheten hos reflekterande material.

Certifikaten är giltiga i 5 år, vilket säkerställer att alla varselplagg fortsätter att uppfylla de standarder som krävs och alla uppdateringar av de internationella standarderna.

Vad bedöms inför en certifiering?

Det finns 3 nyckelkomponenter som används för att bedöma om ett plagg uppfyller säkerhetskraven enligt EN ISO 20471. Det rör sig om följande:

1. Det fluorescerande materialet

Detta ökar synligheten i dagsljus och kan också öka synligheten på natten.

2. Reflexdetaljerna

Dessa är utformade för att förbättra synligheten under dygnets mörkare timmar. Reflexband kräver en ljuskälla för att fungera och skapa reflexion. De är oumbärliga för dem som arbetar nattetid.

3. Det kontrasterande materialet

Vissa varselkläder har mörkfärgade delar som är mindre känsliga för smuts än det fluorescerande tyget och reflexbanden. De områden som täcks med kontrasttyg är vanligtvis där smuts brukar ansamlas.

För att ett plagg ska kunna certifieras måste det ha en basfärg som uppfyller kraven på fluorescens, en minimumyta av reflekterande material och korrekt placering av dessa reflexband. Fysiska egenskaper som draghållfasthet, värmetålighet och måttstabilitet omfattas också av standarden. Dessa krav säkerställer att alla varselplagg är lämpliga för de avsedda arbetsförhållandena.

Vilka olika klassificeringar finns i EN ISO 20471?

Certifieringen är indelad i 3 klasser, med klass 1 som erbjuder den lägsta skyddsnivån, klass 2 som en mellannivå och klass 3 som erbjuder den högsta nivån. Alla plagg ska märkas med godkänd EN ISO 20471-ikon och korrekt klassnummer. Du kan se ett exempel på hur detta ser ut nedan:

Certifieringen är baserad på ytans area av både det fluorescerande materialet och reflexbanden. Det finns minimikrav för var och en av dessa enligt tabellen nedan:

	Klass 1	Klass 2	Klass 3
Reflexband	0,10 kvm	0,13 kvm	0,20 kvm
Fluorescerande material	0,14 kvm	0,50 kvm	0,80 kvm

 

Klass 3-certifiering kan uppnås på två sätt:

1. Genom att bära ett individuellt plagg som uppfyller kraven för klass 3.
2. Genom att använda 2 eller flera certifierade produkter som tillsammans uppfyller kraven för klass 3 baserat på den totala ytan av fluorescerande och reflekterande material

En riskbedömning av förhållandena och riskerna för en viss arbetstagare bör användas för att fastställa vilken lämplig klass som krävs för rollen.

Vad är EN471?

EN471 är den gamla klassificeringsstandarden för varselkläder som föregick EN ISO 20471 innan den trädde i kraft 2013.

När EN ISO 20471 ersatte EN471 gjordes flera förbättringar av standarden. I den nyare standarden görs en tydligare åtskillnad mellan olika typer av risksituationer, som användare sedan kan tillämpa på sin egen situation för att fastställa vilken skyddsnivå de behöver. Avgörande är att kraven nu beror på vilken del av kroppen plagget täcker, snarare än typen av plagg som var fallet i EN471. Det finns fem alternativ: endast överkropp; överkropp och armar; ben; överkropp och ben; och överkropp, armar och ben.

Kraven i klass 3 ökade också med den nya certifieringen. Idag måste klass 3-plagg idag täcka överkroppen och inkludera antingen hellånga ärmar eller dito byxben. Om en ärm döljer en del av ett reflexband på överkroppsdelen av ett plagg, måste reflexband placeras på ärmarna. För varselplagg med korta ärmar gäller att om ärmen skymmer ett reflexband på överkroppen, måste det enligt standarden nu också finnas reflexband runt ärmarna.

Eftersom certifikaten är giltiga i 5 år, bör du, om du fortfarande använder plagg som är certifierade enligt EN471, se till att de ersätts med varselkläder som är certifierade enligt den nya standarden.

Hur ska jag sköta om mina varselkläder?

Du måste tänka på att testning och certifiering för EN ISO 20471 görs innan du använder plaggen. Efter hand kommer plaggen att bli smutsiga, tvättas ofta och funktionen kommer att bli sämre. Därför måste du byta plagg relativt ofta för att de ska fortsätta att uppfylla kraven.

De flesta varselplagg har en maximal livslängd på 25 tvättar (vissa har mer, och detta bör anges på etiketten). Överdrivet tvättande kan leda till att plagget inte längre uppfyller säkerhetskraven. Å andra sidan är det viktigt att tvätta varselkläder tillräckligt ofta, eftersom fläckar och smuts också minskar plaggets synlighet.

Kan jag placera en logotyp på mina varselkläder?

Även om varselkläder är ett utmärkt sätt att marknadsföra och skapa igenkännande för ditt företag, bör arbetsgivare vara försiktiga när de placera loggor på varselkläder.

På grund av kraven på en minimi-yta för reflekterande och fluorescerande material (tabellen ovan) kan certifieringen av dina plagg påverkas om du modifierar dem på något sätt. Alla delar av bakgrundstyg eller reflexdetaljer som täcks av företagsnamn eller liknande kommer inte att tas med då minimi-arean beräknas.

Om möjligt, använd loggor i reflexmaterial, eller försök att placera ditt företagsnamn på kontrasttyget så att synligheten inte påverkas och säkerhetsstandarder för varselplagg fortfarande uppfylls.

Var också medveten om att ändring av plagg, till exempel förkortning av byxlängden, också kan minska arean av det fluorescerande materialet och påverka plaggets klassificering.

Så väljer du rätt varselkläder

Rätt nivå av varselskydd beror på arbetsmiljön, ljusförhållanden, väder och närheten till fordon, maskiner och andra risker.

Som generell vägledning gäller:

• Klass 1 passar arbetsmiljöer med lägre risk, långsammare trafik och större avstånd till faror.
• Klass 2 används ofta inom lagerarbete, vägarbeten, leveranser och arbetsmiljöer med medelhög risk.
• Klass 3 erbjuder den högsta nivån av synlighet och krävs vanligtvis vid arbete på motorvägar, järnväg, flygplatser och andra högriskområden.

Arbetsgivare bör alltid genomföra en riskbedömning för att fastställa vilken klass av varselkläder som krävs för arbetsuppgiften.

Lager på lager kan också påverka efterlevnaden av standarden. Under vintermånaderna bär många arbetare extra jackor eller lager ovanpå sina varselkläder. Därför är det viktigt att det yttersta lagret fortfarande uppfyller kraven enligt EN ISO 20471.

Vanliga misstag med varselkläder

Även certifierade varselkläder kan förlora sin effektivitet om de inte används eller underhålls på rätt sätt.

Vanliga misstag inkluderar:

• Att använda blekta eller skadade plagg
• Smutsiga eller slitna reflexband
• Att tvätta plaggen fler gånger än den certifierade tvättgränsen
• Att täcka reflexytor med verktyg, selar eller tryck
• Att använda fel klass av varselkläder för arbetsmiljön
• Att modifiera plaggen på ett sätt som minskar den fluorescerande eller reflekterande ytan

Att regelbundet byta ut slitna varselplagg hjälper till att bibehålla synlighet, säkerhet och efterlevnad av gällande standarder.

Branscher där varselkläder ofta krävs

Varselkläder används inom många branscher där arbetare måste vara tydligt synliga i potentiellt farliga arbetsmiljöer.

Det gäller bland annat:

• Bygg och vägarbete
• Järnväg och infrastruktur
• Lager och logistik
• Flygplatser och markpersonal
• Drift och underhåll
• Avfallshantering och återvinning
• Räddningstjänst
• Transport och leverans

Vilken skyddsnivå som krävs beror på arbetsmiljön och riskbedömningen.

Varselkläder under vintern

Under vintermånaderna behöver många arbetare både hög synlighet och skydd mot kyla.

Genom att kombinera underställ och isolerande mellanlager med certifierade varseljackor och ytterplagg kan man hålla sig varm utan att kompromissa med synligheten.

Det är viktigt att reflexband och fluorescerande material alltid är fullt synliga.

Vanliga frågor om varselkläder

Vad betyder EN ISO 20471?

EN ISO 20471 är den internationella standarden för varselkläder som används i farliga arbetsmiljöer.

Vad är skillnaden mellan klass 1, klass 2 och klass 3?

Klasserna baseras på mängden fluorescerande och reflekterande material på plagget, där klass 3 erbjuder högst synlighet.

Hur många gånger kan varselkläder tvättas?

Många varselplagg är certifierade för upp till 25 tvättar, men vissa produkter kan vara godkända för fler beroende på tillverkaren.

Kan man trycka logotyper på varselkläder?

Ja, men tryck eller märkning får inte minska den minimiyta av fluorescerande eller reflekterande material som krävs för certifieringen.

När bör varselkläder bytas ut?

Varselkläder bör bytas ut när de blivit blekta, skadade, kraftigt smutsiga eller inte längre ger tillräcklig synlighet.

Påverkar smutsiga varselkläder säkerheten?

Ja. Smuts och fläckar kan minska synligheten och försämra effekten av både reflexmaterial och fluorescerande ytor.

Håll dig synlig och skyddad på arbetsplatsen

Varselkläder spelar en avgörande roll för säkerheten inom bygg, transport, logistik, lager och andra högriskmiljöer.

Genom att förstå EN ISO 20471-standarden blir det enklare att välja rätt nivå av synlighet och skydd för arbetsmiljön.

Utforska hela sortimentet av VELTUFF® varselkläder utvecklade för krävande arbetsförhållanden.